Angerboda

Angerboda

En blogg om hednisk världsåskådning

Den här bloggen avhandlar skandinavisk hedendom i allmänhet, och stav i synnerhet. Bloggen täcker in allt från allmänna tankar till djupare inlägg om gudomligheter och myter.

Stav, förfäderna och julen

StavPosted by Angerboda Tue, December 16, 2014 22:11:45
Utifrån den kunskap som finns bevarad om den förkristna kulten i Skandinavien, så kan man utläsa att förfädersdyrkan utgjorde en viktig aspekt. Kulten utgick till stor del från ätten och man ärade sina förfäder på olika sätt. Det finns bruk inom stavtraditionen som har ett samband med detta och jag tänkte beskriva det närmare i detta blogginlägg.

Jag var tveksam till om jag skulle skriva detta inlägg eller inte, för om viljan finns så är det lätt att misstolka detta, och viljan att misstolka stav verkar ofta vara stor. Men, stav är tidlöst och innehåller delar som jag personligen uppfattar som oerhört gamla. Jag ser därför ingen mening med att anpassa det jag skriver till kortsiktiga moderna föreställningar. Jag är övertygad om att de människor som denna blogg främst är riktad till kommer att kunna tillgodogöra sig innehållet på rätt sätt.


Runställningarna

De som har följt bloggen känner till att runställningarna i stav utgör hela systemets bas. Runställningarna är mångskiftande och innehåller många lager. De programmerar kroppen för stridskonsten, de lär ut korrekt andning och de lär sinnet att vara fokuserat och avslappnat. Det finns även en uppfattning om att utövaren med hjälp av runställningarna skapar en kontakt mellan sig själv och den andliga världen omkring oss.

När man utför runställningarna så förhåller man sig till två väderstreck, norr och öst. Man inleder och avslutar ritualen med att buga mot norr, för i norr anses Helhem vara beläget. Inom stavmytologin så är Helhem den plats där själen hamnar i livet efter detta. Man har dessutom uppfattningen att man reinkarneras i det egna ätteledet, och att själen befinner sig i Helhem i väntan på en lämplig tidpunkt att återfödas. Genom att buga mot norr så visar man respekt mot sina förfäder. Inom stav finns det även en uppfattning att man skapar ett fönster för förfäderna när man utför runställningarna.


Gudomligheterna

Det finns 19 gudomligheter systematiserade inom stav. Dessa gudomligheter uppfattas ungefär på samma sätt som de är beskrivna i Eddorna, men det finns unika uppfattningar inom stav. En särskild aspekt är att vi ser gudomligheterna som psykologiska och andliga arketyper. Gudomligheterna ses i förlängningen även som våra förfäder och ätterna anses stamma från gudomligheterna.

Gudomligheterna anses även vara de olika släkternas beskyddare. Vi har en personlig koppling till en specifik gudomlighet, men vi har även en medveten eller omedveten koppling till en gudomlighet genom släkten. Man kan även tolka mytologin som, att ättens boning i Helhem är belägen på en plats i Helhem, som ättens beskyddare förfogar över. Detta är dock inte helt tydligt beskrivet. När man studerar de djupare sidorna av stavmytologin, så får man försöka att omtolka en släkts specifika mytologi, till en mytologi som är mer allmängiltig.


Ätteföljan och vården

Inom folkloristiken så har vårdträdet överlevt ända in i våra dagar. Det är inte helt ovanligt att man fortfarande planterar vårdträd till sina barn. Den djupare innebörden av vårdträd har dock gått förlorad på många håll. Inom stav är vårdträdet, som i Ivars släkt alltid varit en idegran, hemvist åt vården eller ättens följa, det vill säga det kvinnliga väsen som följer släktens överhuvud. När det nuvarande släktöverhuvudet går bort så är det upp till nästa överhuvud att ta kontakt med och upprätthålla relationen med följan. Detta görs genom att varje vecka utföra en enkel offerritual vid vårdträdet.

Ättens följa upplevs som släktens beskyddare, men den uppfattas även som ett rättesnöre och en rådgivare. Man kan på ett andligt plan resonera med följan när man står inför viktiga val. Eftersom denna följa är mycket gammal så upplevs den ha stor visdom och ett långt perspektiv. Det är därför av stor vikt att upprätthålla relationen. Ätteföljan är även den följa som det är svårast för den moderna stavutövaren att skapa kontakt med.

Inom en del folktro så finns en uppfattning att vården utgörs av en sedan länge hädangången kvinnlig anmoder, alltså en form av matriark. Denna uppfattning finns inte traderad i stav, men det finns inte heller någonting i stavbruket som motsäger att det skulle kunna förhålla sig på detta vis. Det viktigaste med vården inom stav är ett den ger ett långsiktigt perspektiv. Den fungerar som en stafettpinne som förs från dåtid till framtid.


Altare

Inom stavbruket så har man altare både inomhus och utomhus. Dessa altare är ganska diskret utsmyckade men fyller viktiga rituella funktioner. Inomhusaltaret skall vara placerat mot husets norra vägg, vilket ger de uppmärsamma en antydan om altarets funktion.

Utomhusaltaret skall vara placerat vid den plats där man utför sina runställningar. Traditionellt utgjorde utomhusaltaret av ett röse där man utförde minnesritualer när någon gick bort, eller för att minnas en hädangången släkting. Ritualerna var ofta enkla, exempelvis hällde man den bortgångnes favoritdryck över röset. Tanken var att röset utgjorde en portal till Helhem och att den hädangångne därmed kunde få del av den dryck som hälldes ut.

Julen

Julen är den viktigaste högtiden inom stavkalendern och det är en privat familjehögtid. Man anser att slöjan mellan de olika världarna är som tunnast vid jul. Framförallt är gränsen mellan Midgård och Helhem väldigt tunn. Man anser att de döda vid denna tidpunkt faktiskt har möjlighet att besöka sina efterlevande. Inom stavbruket finns det flera ritualer som ämnar hjälpa förfäderna att hitta hem under julen. Bland annat tänder man en speciell sorts ljus på trappen, och man tar hjälp av inomhusaltaret.

Att man upplever att ens förfäder närvarar under julen ger ju en fördjupad innebörd av många aspekter av julfirandet. När man äter extra god och tidlös mat på julafton så är det ju ett sätt att visa sina anfäder och anmödrar att man lever ett gott liv i Midgård och att man förvaltar deras arv. Inom stavtraditionen så dukar man inte heller undan julmaten på julafton. Man lämnar istället maten framme, man upplever att ens förfäder då kan ta del av den mat som har serverats. Detta bruk finns även bevarat inom den svenska folktron. I förlängningen så innebär det också att det finns en andlig aspekt av att ge barnen julklappar, då visar man förfäderna att man tar hand om de som återfötts i familjen. Det kanske är på sin plats att nämna att förfäderna antagligen inte blir alltför imponerade av materialistiskt överdåd och överkonsumtion.

En annan sak som jag vill nämna är att man inte utför runställningarna under julhögtiden. Delvis beror det på att julen anses vara en högtid då man skall vila. Eftersom förfäderna är närvarande under julen, så finns det inte heller en andlig aspekt av att utföra runställningarna. Ivar Hafskjold avslutar det innevarande året genom att den 23:e december utföra den ena halvan av jarlformen av runställningarna. I januari så öppnar han det nya året genom att utföra den andra halvan.


Förfäderskult

I ett tidigare inlägg påvisade jag att stav faktiskt är en Heimdallkult, men som ni ser i detta inlägg så finns många aspekter inom stav som utgör en förfäderskult. Våra liv är cykliska och när vi dör så hamnar vi i Helhem, för att sedan reinkarneras i den egna ätten. De som väljer att misstolka detta kommer att visualisera att stav innehåller någon sorts blodsmystik, vilket säger mer om dem än om stav. Stav handlar om att inse att det finns något större än den egna individen. Stav är inte dogmatiskt, det är upp till utövaren om han vill definiera sina förfäder genetiskt eller andligt. Det viktiga är att vi förstår att vi är en länk i en lång kedja och vi förvaltar de mödor som våra förfäder genomled för att ge oss en god tillvaro. Det är vår uppgift att gengälda detta hårda arbete så att våra förfäder får en god tillvaro när de återföds.

Den här filosofin omöjliggör illusionen om vår egen odödlighet. Vi inser att vi har en begränsad tid på jorden och att vi under denna tid faktiskt har en uppgift. Det står större värden på spel än det vi tycker är roligt och spännande för stunden. Vår dödlighet är inte heller någonting som skrämmer oss. Vi förstår att vi lever vidare genom de som kommer efter oss.

Idag skulle många av oss varit förtjänta av en ny livsfilosofi, där man inser att man själv är en länk i en lång cyklisk kedja. Den egna individen och jaget står inte över nornornas väv. De val du gör idag har återverkningar för dina efterkommande för all framtid. Hur vi uppfostrar våra barn och vilka värderingar vi för över på dem kommer att ha långsiktig påverkan på våra efterkommande. Det är vårt eget ansvar att lära barnen vad som verkligen är viktigt i livet.

  • Comments(0)//blogg.angerboda.se/#post8