Angerboda

Angerboda

En blogg om hednisk världsåskådning

Den här bloggen avhandlar skandinavisk hedendom i allmänhet, och stav i synnerhet. Bloggen täcker in allt från allmänna tankar till djupare inlägg om gudomligheter och myter.

De fem personligheterna inom stav

StavPosted by Angerboda Thu, November 20, 2014 23:11:52

En grundläggande del av stavtraditionen är de fem klasserna, vilka egentligen handlar om fem arketypiska personligheter. Vi arbetar för att förstå hur dessa personligheter fungerar, samt att hitta vilken av dessa personligheter som stämmer överens med den egna individen. Dessa insikter hjälper en att förstå sig själv och sin omgivning samt ger en riktlinjer att agera på bästa sätt i vardag och i konflikt.

I eddadikten Rigstula berättas det hur Heimdall under namnet Rig kommer till Midgård. Han är skickad av de andra gudarna med uppgiften att utbilda människorna. Rig förmedlar massor av viktig kunskap till människorna, bland annat kunskap om runorna och gudarna. Under sitt besök ger Rig även upphov till de fem samhällsklasserna. De tre huvudklasserna som kan uttolkas ur Rigstula är träl, karl och jarl. Man kan även se två andra klasser i texten, herse och kung. Dessa är inte helt tydligt definierade i Rigstula, men inom stav är de precis lika viktiga som de andra tre klasserna.

I Rigstula så beskrivs klasserna som sociala skikt, som har olika syften och olika sätt att leva. Många nyhedningar verkar ha svårt att relatera till Rigstula. De uppfattar att texten beskriver ett klassamhälle som rimmar dåligt med deras världsåskådning. Jag hoppas att mitt blogginlägg kan bidra med ett nytt perspektiv.

Stav har ett eget förhållningssätt till de fem klasserna och jag uppfattar stavs synsätt som en parallell tradition. Det som står i Rigstula överensstämmer med vårt synsätt, men vi ser dessa klasser främst som psykologiska och andliga arketyper. Det är fem personligheter som behövs för att samhället skall fungera. Ingen klass är bättre än den andra, de har bara olika motivationsfaktorer och olika sätt att förhålla sig till tillvaron här i Midgård. Som allt inom Stav och hedendom så verkar dessa klasser på många olika plan. När man tror att man har förstått hur klasserna fungerar så upptäcker man nya aspekter och nya lager. Den här texten kommer enbart att skrapa på ytan och det upp till den intresserade att utforska det ytterligare.


Introduktion till de fem klasserna ur ett psykologiskt perspektiv

Historiskt var trälen en ofri person som var underställd en husbonde. Trälen var beroende av sin husbonde för sin överlevnad. Trälskapet avskaffades under tidig medeltid. Man brukar likställa trälarna med slavar, men det är inte en helt korrekt jämförelse. Inom stav är trälen en ytterlighetspersonlighet. Få är fixerade i denna klass, men många kan hamna i den mentaliteten utifrån yttre faktorer, exempelvis om man blir sjuk, förlorar jobbet, går igenom en svår period och så vidare. När problemet är löst återgår de flesta till sina egentliga personligheter, men ett fåtal är fixerade i denna mentalitet.

Karlen är den vanligaste personlighetstypen. Traditionellt var det en fri person. Det här är ofta mentaliteten hos egna företagare, eller folk som är hantverkare eller löntagare. Det är ofta en person som skapar med händerna, och som sällan är främmande för arbeta fysiskt. Man får en bra uppfattning av karlen när man föreställer sig den där jobbiga grannen som alltid är aktiv, han som kommer hem från jobbet och genast börjar snickra och dona. På lördagsmorgonen klockan åtta startar han gräsklipparen till hela områdets förtret. Det är ofta en social person med stor umgängeskrets.

Herse var historiskt en benämning på en lokal hövding i Norge. Jag är osäker på om titeln herse förekom i Sverige, men Herse är belagt som mansnamn i Sverige från vikingatiden och framåt. Inom stav ser man hersen som hedersstyrd. Den här typen av personlighet hittar man inom uniformsyrken, men man kan också hitta dem bland advokater eller idealister. Individer i den här klassen kan antingen luta åt karl eller jarlhållet beroende på vilket sätt de manifesterar sin personlighet. Inom stav brukar man föreställa sig dem som antingen lägre befäl eller högre officerare, beroende på vart deras personlighet lutar.

Traditionellt var jarlen direkt underställd kungen och kontrollerade ett visst område. Inom stav psykologin är jarlen tänkaren som använder sitt intellekt för att skapa, det fysiska arbetet får andra stå för. Många akademiker som läkare och lärare, eller konstnärer och musiker kan tänkas höra hemma i denna klass. Men man behöver inte vara en jarlpersonlighet bara för att man tillhör de nämnda kategorierna, allt beror på vilket utgångsläge man har till det man gör. Jarlen är inte nödvändigtvis en social och lättillgänglig individ.

Kungen inom stav överensstämmer inte med den moderna definitionen av en kung. Idag är kung en ärvd titel, som egentligen är en kvarleva från den kristna monarkin. Bilden av kungen inom stav ligger närmare den förkristna skandinaviska uppfattningen. Kungen förväntades ha insikt i det fördolda och känna till sådant som var otillgängligt för vanliga människor. Man förväntade sig att kungen skulle ha bra relation med makterna och att makterna skulle ha ett gott öga till kungen, därmed skulle folket genom kungens försorg få framgång och lycka. Kungen var folkvald på ett ting och man valde en individ som var erkänd som en bärare av ovanstående kvalitéer. Om folket inte hade det bra eller drabbades av elände, så hade kungen inte de kvalifikationer som krävdes. Kungen avsattes i sådana fall till förmån för någon annan som hade gudarnas gunst.

Precis som trälklassen så är kungen en ytterlighetspersonlighet och få är fixerade i denna klass, men det är möjligt att hamna i det mentala tillståndet i extrema situationer. Kungen och trälen är två sidor av samma mynt och båda verkar utanför de tre egentliga klasserna.

Utöver träl och kung så finns det andra ytterlighetspersonligheter beskrivna inom systemet. Det handlar om människor som av olika anledningar inte låter sig beskrivas så arketypiskt. Det är relativt vanligt att kvinnor flyter utanför dessa personligheter. Det finns även män som av olika orsaker inte passar in i mallarna.


Stridskonst och krig

Dessa fem arketyper är påtagligt närvarande när vi tränar stridskonsten inom stav. Vi tränar parvis och simulerar de olika personligheterna i våra tvåmannaformer. Utövaren kommer att vara mest bekväm i de övningar som tolkar den egna personligheten, men genom att träna alla klasserna så får man en djupare förståelse för de andra principerna. Efterhand lär man sig att förstå att man kan göra precis samma teknik, men på helt olika sätt beroende på ens mentalitet. När man sedan har en god förståelse för personligheter så kan man applicera dem som taktiker vid en konflikt och använda den taktik som är mest lämplig under rådande omständigheter.

Trälen kommer generellt att retirera i en konflikt, men eftersom trälen inte har några krav på att agera hedersamt så kan motattacken vara lömsk. Trälen kan till och med ge sken av att ge upp, för att sedan angripa när motståndaren som minst anar det.

Vid en konflikt håller karlen sin gräns och skyddar sin egendom. När attacken är avvärjd ser han inte heller någon orsak till att följa efter sin angripare. Karlens enda skyldighet är att skydda sig själv, sin egendom och sin familj. När man utövar stridskonsten ur ett karlperspektiv så tar man inga risker. Man förflyttar sig från motståndarens angreppslinje och svarar omedelbart upp med en motattack.

Hersens motivation till konflikt är hedersbaserad. Han har inga problem med att förfölja en angripare för att gripa eller rentav döda denne beroende på omständigheterna. Andra personligheter kan ha svårt att förstå dessa aspekter, men som en pliktmänniska gör hersen det som krävs för samhällets fortlevnad. Utan hersepersonligheter skulle inte samhället kunna fungera. Herseaspekten av kampkonsten inom stav handlar om kontroll och dominans. Man skall med teknisk skicklighet vara kapabel att avväpna en motståndare utan att skada den allvarligare än att den kan dömas för sina ogärningar.

Jarlens taktik är det mest intressanta och annorlunda jag har sett inom stridskonst överhuvudtaget. Jarlen erkänner inte konflikten och förhåller sig passiv eller förflyttar sig till säkra positioner. Han manipulerar avstånd och position till sin egen fördel och använder illusioner för att vilseleda motståndaren. Jarlen försöker hela tiden ha kontroll över situationen och kan inleda motangrepp från väldigt oväntade vinklar. Jarlen agerar överhuvudtaget inte utifrån aggression. Det är väldigt svårt att arbeta utifrån jarlens principer för den som inte naturligt hör hemma i den här personligheten. När man blir angripen med vapen så kommer en majoritet av alla människor att känna en liten gnutta aggression eller stress, även om det bara är träning.

Kungen kommer att avsluta en konflikt redan innan den har uppstått. Han är medveten om vad som händer och tar brutalt kontroll över situationen innan motståndaren ens har hunnit gruppera sig. Motståndaren kanske mentalt håller på att överväga om den ens skall angripa när kungen avslutar konflikten. När man tränar stridskonsten inom stav så är det ganska svårt att träna vissa av kungens applikationer, anledningen är att angreppen är mycket direkta och brutala och syftet är att skada sin motståndare allvarligt. Det gäller alltså att veta vad man gör.

Klasserna kan även appliceras som taktiker i större konflikter. Det finns gott om exempel historiskt på hur olika arméer har använt taktiker som överensstämmer med dessa klasser. Sovjets enorma reträtt under andra världskriget kan exempelvis beskrivas som en trältaktik. Efterhand mattades anfallaren ut och man bytte roller med varandra. Gerillakrigföring när landet redan är invaderat är en annan trältaktik. Underrättelseverksamhet och infiltration är exempel på jarltaktik.


Andliga skillnader

Det finns andliga skillnader mellan klasserna och de olika gudomligheterna i systemet representerar olika klasser. En karlpersonlighet kommer att ha starkare band till en av de gudomligheter som räknas till karlklassen och så vidare. Dessa kopplingar finns i vårt undermedvetna. Hur man lär sig att hitta sina kopplingar låter sig inte beskrivas i det här formatet, men en skillnad mellan nyhedendom och stav är att man inom stav inte efter eget behag väljer vad man inom nyhedendomen idag ofta kallar sin fulltrogna.

Det här är en av de aspekter av stav som fascinerar mig mest, nyckeln till att förstå vilken klass som stämmer bäst med ens personlighet sker nämligen på ett andligt plan. Jag kommer inte att avhandla hur detta fungerar i denna text, men jag är fascinerad över hur bra det fungerar. Jag uppfattar detta som ett av de äldsta skikten i systemet och jag är övertygad om att det har krävts tid för att strukturera detta.

Det kanske också är läge att förtydliga att man inom stavfilosofin inte ser gudomligheterna som överdådiga figurer som dikterar ens liv, utan snarare som skapande krafter i universum. De kan också uppfattas som psykologiska arketyper. Genom att förstå gudarna och deras roller så kan vi även förstå oss själva och människor i vår omgivning.


Samhället

Ur ett samhällsperspektiv så behöver man rätt fördelning mellan klasserna för att få det att fungera. Man behöver ett större antal karlpersonligheter och sedan rätt doser av herse och jarl för att få samhället att fungera optimalt. Allt i stav handlar om att hitta en inre och yttre balans. Det finns gott om exempel på samhällen som har saknat denna balans.

Länder där karlklassen dominerar tenderar att bli väldigt individualistiska och inriktade på ekonomisk framgång. I karlsamhället kan man till slut göra vadsomhelst så länge man kan betala och inte ens rättsstaten är fri från ekonomisk inblandning. Länder där herseklassen dominerar tenderar att bli väldigt militäriska. Där jarlklassen dominerar gynnar man andlighet och intellektualitet, man blir kanske rentav världsfrånvända.

I länder där de fem klasserna finns i rätt doser blir samhället starkt och livskraftigt. I Sverige idag har vi en obalans när det gäller herseklassen. Man verkar nästan medvetet exkludera den här typen av personligheter från de uniformsyrken där de skulle göra störst nytta. Akademiska meriter väger betydligt tyngre än den rätta personligheten, när man rekryterar både militärer och poliser idag. Även från den hedniska miljön är hersen förhållandevis utestängd! Det finns gott om hantverkare och konstnärer i den hedniska miljön, men desto färre krigare och idealister.

Klasserna i vardagen och genom livet

Det finns mycket mer att utforska omkring dessa klasser, den här texten är bara en introduktion. De relaterar till olika element. De har olika ingångslägen till både stridskonst, läkekonst och hantverk inom stav. De har även en gruppsykologisk funktion. Klasserna kommer även att vara en faktor i våra relationer till andra individer, oavsett om det är en alldaglig eller romantisk relation. Vissa relationer fungerar helt enkelt bättre än andra, medan andra kan fungera bra om man hittar rätt nycklar.

Vi kommer att behålla vår grundpersonlighet genom hela livet, men vartefter vi åldras kommer vi att ha en naturlig dragning mot de olika klasserna. I stavnumerlogin utgår man antingen från talet 16 eller 19. Om man föreställer sig att man uppehåller sig i de olika stadierna i 16-19 år, så man tänka sig hur man under sin livstid passerar de olika klasserna med början och slut i trälklassen. Livet precis som mytologin ses nämligen cykliskt inom stav.

  • Comments(1)//blogg.angerboda.se/#post5