Angerboda

Angerboda

En blogg om hednisk världsåskådning

Den här bloggen avhandlar skandinavisk hedendom i allmänhet, och stav i synnerhet. Bloggen täcker in allt från allmänna tankar till djupare inlägg om gudomligheter och myter.

Makternas närvaro i vår värld

HedendomPosted by Angerboda Sun, November 16, 2014 23:28:55

Stav har en systematik och en struktur som är väldigt utvecklad. Jag upplever att stav erbjuder något unikt som saknas i mycket annan hedendom. En del av denna systematik bygger på att alla runor och gudomligheter på ett ganska fascinerande sätt är knutna till element, djur, klasser, växter, platser och årstider. Jag försöker alltid att se det andliga i min tillvaro och jag är intresserad av att uppleva och känna saker. Ovanstående kunskap hjälper mig på många sätt.

Jag har flera särskilda platser som jag besöker, när jag behöver finna ro och meditera. Platserna är förkristna kultplatser där jag har upplevt en stark närvaro. När jag besöker nya sådana platser så tittar jag på växtligheten och utgår ifrån stavsystematiken, när jag försöker förstå vilka makter som kan vara bundna till platsen. Jag brukar nästan alltid kunna läsa av en plats med hjälp av växtligheten, och växtligheten stämmer ofta med de förnimmelser jag får från platsen i övrigt. På gamla kultplatser växer det förvånansvärt ofta ask och rönn. I stavmytologin representerar dessa träd Oden respektive Tor. Båda dessa gudar är himmelsgudar. Om man behöver kontemplera över någonting, så är det fördelaktigt att göra det på en plats där de är representerade. Himmelsgudar finner man annars kontakt med på platser som är högt belägna, exempelvis berg. Det är nog inte en slump att man runt om i världen har byggt helgedomar på högt belägna platser.

Även inom akademiska kretsar är det allmänt accepterat att olika trädslag var viktiga inom den forna seden. Man vet exempelvis att olika ven – det vill säga kultplatser – ofta var inhägnade med olika trädslag. Man vet även att man använde olika sorters träd till vårdträd. Det mest omtalade trädet är troligen det evigt grönskade träd som sägs ha stått vid det hedniska templet i gamla Uppsala. Detta träd fascinerar många människor än idag, och man debatterar fortfarande vilket trädslag det kan tänkas ha varit. Inom akademiska kretsar diskuterar man vad olika trädslag kan ha haft för mytologisk betydelse. Inom stav finns en förteckning över 19 träslags mytologiska associationer. Det finns även en lång lista med associationer för växter och örter.

Vanerna finner man i odlingslandskapet och i åar, sjöar och kustnära vatten. Det handlar helt enkelt om kultiverade miljöer som ger människor välstånd på ett eller annat sätt. Dessa makter finns alltså nära människorna. De särskilda djur som är associerade med de olika vanerna i stavmytologin är även djur som rör sig i denna miljö. Den med vanerna associerade klassen i stav är karlklassen, som främst har sin utkomst ifrån just de miljöer som dessa makter representerar.

Andra gudomligheter – som Ull, Skade och Vidar – befinner sig däremot i vildmarken, långt från civilisationen. Dessa gudomligheter representerar herse- och jarlklasserna. De kraftdjur eller följor (fylgjor) som är associerade med dem är just djurslag som rör sig i dessa miljöer. Det finns mycket kunskap om följor i stav och vilka kopplingar de olika djurslagen har. Jag har förstått att stav troligen innehåller den största förteckningen över djurs associationer i den nordiska mytologin som finns.

Den egna följan är väldigt viktig för stavutövaren på ett tydligt och konkret sätt. När man får kontakt med sin följa, så kommer denna relation ofta att bekräftas. Det kan ibland handla om djurslag som man normalt inte brukar se, men kort efter att kontakten är upptäckt, så är djuret väldigt närvarande och ger sig regelbundet till känna. Som de moderna människor vi har blivit uppfostrade till att vara, så reagerar många med att försöka hitta rationella förklaringar på varför de nu helt plötsligt har sett det djuret så många gånger. Vår moderna uppfostran stör tyvärr en del av vår andlighet. Man behöver inte alltid hitta rationella förklaringar till allting.

I stavmytologin finner vi exempel på djurslag, som extra tydligt anses vara gudomlighetens ögon på jorden. Dessa djur står i ständig förbindelse med den gudomlighet de representerar. När man träffar på olika djur så kan det vara andligt värdefullt att reflektera över den här typen av kopplingar.

I kosmologin i stav så finns sju världar, men vi ser inte dessa världar som fysiska världar utan som parallella dimensioner, vilka är mer eller mindre närvarande i vår egen värld. Dessa världar – eller dimensioner – manifesterar sig olika starkt på olika platser. När man ser saker som man inte kan förklara så beror det kanske på att slöjan mellan dessa världar är extra tunn just där och då. Stav knyter även an till folktron, och folktrons olika väsen anses härröra från de olika världarna beskrivna i kosmologin. Vissa väsen stammar från Hel, andra från alv- eller jotunhem.

Vi uppfattar att slöjan mellan de olika världarna är som tunnast vid jul och midsommar samt vid gryning och skymning. Denna uppfattning speglas även i bruket inom stav. I traditionen finns det en kalender, som visar hur gudavärldens makter hör samman med de olika års- och högtiderna. Till exempel är Oden och Hel är viktiga under den period som förflyter mellan det vi kallar vinterdag, ungefär vid den tidpunkt som idag heter allhelgonahelgen, och julen. Njord och Freja är framträdande från det vi kallar sommardag, som idag är valborg, fram till midsommar. Vid midsommar är Balder och Vidar relevanta.

Även inom hemmet har olika gudar olika domäner. Friggs domän är i köket. Frejas domän är i sovrummet, inte bara för den uppenbara kopplingen många troligen gör, utan även för att vi sover och drömmer på denna plats.

Förstår man filosofin bakom dessa kopplingar, så kan man även tillämpa dem på moderna företeelser. I ett modernt badrum skulle man kunna tänka sig att både Njord och Loke finns representerade, och intressant nog finns en mytologisk koppling mellan dessa två i stav. Inom hemmet spelar främst gudinnorna en viktig roll, då dessa uppfattas som jordbundna, men både Njord och Loke uppfattas som könsöverskridande i stavmytologin. Njords koppling till ett modernt badrum är givetvis ett sammanträffande, eftersom badrummet är en ganska sen bekvämlighet. Fast å andra sidan uppstår dessa lyckliga sammanträffanden väldigt ofta.

Det jag hoppas att läsaren tar med sig från denna text är insikten att vi inte är väsensskilda från vår omvärld, varken den fysiska eller den andliga världen som omger oss. Platser, växter, årstider och djur är knutna till gudomligheter. Vi människor är knutna till gudomligheter och till Urds väv. Även gudomligheterna är knutna till Urds väv. Urds väv står i förbindelse med den kosmiska väv som innefattar allt i universum. Vår värld skulle vara aningen trevligare om folk reflekterade över sådant emellanåt.

  • Comments(3)//blogg.angerboda.se/#post4