Angerboda

Angerboda

En blogg om hednisk världsåskådning

Den här bloggen avhandlar skandinavisk hedendom i allmänhet, och stav i synnerhet. Bloggen täcker in allt från allmänna tankar till djupare inlägg om gudomligheter och myter.

071-Runspådom!

HedendomPosted by Angerboda Fri, October 06, 2017 21:41:57
Jag har haft ett intresse i runor och nordisk mysticism så länge jag kan minnas. Min kunskap kommer främst från den tradition jag verkar inom (stav), detta har jag avhandlat i ett ganska stort antal artiklar på denna blogg. Både på svenska och engelska. Men jag har även läst en hel del akademisk litteratur i ämnet. Även om jag främst är en esoteriker, så vill jag påstå att jag snappat upp ett och annat när det gäller historien omkring runorna, och religionshistoriens syn på den nordiska hedendom som runorna är förbundna med.

Det är tydligt för mig att de människor som sysslade med runor förr i tiden var oerhört skolade med den tidens mått. Runorna förvaltades av den skandinaviska forntidens främsta tänkare. Runorna användes som skriftspråk, vilket var ett användningsområde bland flera. Det råder inte heller någon tvekan om att runorna rent historiskt hade esoteriska inslag på ett eller annat sätt, även om de historiska källorna inte är helt tydliga. Runorna användes även under tidig medeltid till att mäta tid på ett väldigt avancerat sätt, vilket krävde en hel del kunskap för att bemästra.

Jag känner alltså respekt och vördnad inför de som verkat inom området före mig. Jag känner stor respekt för de akademiker som försöker tydliggöra olika aspekter av detta, även om deras perspektiv ofta skiljer sig från mitt. Jag känner också en oerhörd respekt och tacksamhet över att få ta del av den runbaserade tradition jag verkar inom, en oerhört avancerad tradition i vår samtid. Exempelvis är det den enda tradition idag som fortfarande har ett fungerande kalendersystem knutet till runorna, som dessutom är förbundet med mytologin. Sammanfattningsvis känner jag, respekt, ödmjukhet och stolthet, och en stor kärlek till runorna. Genom runorna har jag lärt mig oerhört mycket som varit helt avgörande i mitt liv.

Men jag blir frustrerad och irriterad över hur många far fram som vettvillingar idag. Alltför många saknar respekt för runorna och har reducerat dem till någon billig 071- tarot, som helt saknar förankring i nordisk tradition och tankevärld. Mycket har inte mer substans än en halvsmält marshmallow. Flera av vår samtids namnkunniga auktoriteter är illitterata i jämförelse med de som förr verkade med runor. Böcker som varmt rekommenderas av runintresserade personer bidrar till ”fördumningen av Sverige”, enligt en av vår tids främsta experter på runor. Man tror att trovärdigheten för ett sådant verk borde vara obefintligt, men icke. Folk verkar vara totalt faktaresistenta, och inte ens intresserade av korrekt information. All information verkar god nog, och ju större ego författaren uppvisar desto fler verkar bli attraherade. Folk är som nattfjärilar som dras till gårdens nattbelysning, riktigt ljus är kanske alldeles för starkt för folks dimmiga ögon?

Det värsta är den feghet och intellektuella oärlighet som flertalet av dessa namnkunniga ”gurus” uppvisar. Flera gånger har jag eller bekanta till mig kommit med invändningar mot deras påståenden, antingen blir man totalt nonchalerad, eller så möts man av direkta oförskämdheter och drygheter. Vårt moderna bruk berör förvisso främst andlighet, men precis som inom akademin måste man styrka sina påståenden. Man bör även kunna argumentera för varför någonting är rimligt och meningsfullt! Annars är påståendet inget annat än en subjektiv uppfattning. Kan man inte argumentera för en idé, så är den ingenting värd i min värld.

Inom stav finns en myt om ett forntida runråd, givetvis är det svårt att styrka de specifika påståendena inom traditionen, även om uppgifterna känns trovärdiga. Men en sak är jag övertygad om, någon form av forntida runråd måste ha existerat. Den koordinerade reformationen av runraden styrker en sådan idé. Jag kan garantera att när forntidens runmästare möttes på sina runråd, så lär de ha fått argumentera för sin sak och styrka varför saker och ting bör vara på ett visst sätt. Jag är helt säker på att man refererade till språk, både inhemskt och utländskt; samt till antik filosofi och nordisk mytologi i sina anföranden.

Miljön där man en gång i tiden avhandlade runorna påminde säkert mer om ett högre lärosäte idag, och var garanterat helt väsensskild från den moderna runmagin, där vilka påståenden som helst verkar tas seriöst utan invändningar. Det känns bara sorligt hur saker och ting är idag, jag kan tänka mig att det nästan är omöjligt för en utomstående att ta nordisk andlighet kopplat till runor på allvar.

Det är bara vi som har ett intresse i runor som kan ändra på detta genom att ställa högre krav! Efterfråga källor, efterfråga akademisk kunskap! Om någon påstår något, eftersök ursprung till påståendet. Om personen hänvisar till tradition, fråga varifrån traditionen kommer; fråga varför påståendet är rimligt och ställ följdfrågor! Jag verkar inom en levande tradition, jag kommer med glädje att besvara dina frågor. Den som inte besvarar frågor, eller som hänvisar till ”hemlig kunskap” skall inte tas på allvar. Man kan besvara frågor på ett seriöst sätt, men även utlämna detaljer som man inte vill dela med sig av. Det gör jag…







  • Comments(0)//blogg.angerboda.se/#post25