Angerboda

Angerboda

En blogg om hednisk världsåskådning

Den här bloggen avhandlar skandinavisk hedendom i allmänhet, och stav i synnerhet. Bloggen täcker in allt från allmänna tankar till djupare inlägg om gudomligheter och myter.

Stavar sätter Heimdalls söner

StavPosted by Angerboda Sun, December 20, 2015 20:18:12
Jag har flera gånger nämnt runställningarna, eller att sätta stav som är den traditionella benämningen, och jag har lovat att återkomma till ämnet. Runställningarna kan beskrivas som en ritual som stavutövaren helst bör utföra dagligen, enkelt uttryckt så kan man säga att man vid denna ritual formar de sexton runorna med hjälp av kroppen. Precis som allt annat inom stav och nordisk mytologi så verkar runställningarna på många nivåer, vilka nivåer vi tar till oss är individuellt och beror på våra egenskaper och intressen- och vårt eget engagemang.

Eftersom runställningarna är mångfacetterade och syftet med dem flyter över åtskilliga lager, så kommer jag inte att avhandla alla aspekter i denna text. Jag kommer inte heller gå in i detalj på hur man utför runställningarna, jag ser nämligen ett värde i att dessa överförs från en person till en annan.

Runställningarna är essentiella inom stav, vår traditionsbärare Ivar Hafskjold menar att man kan ägna sig åt allt annat inom traditionen, men så länge man inte utför runställningarna så ägnar man sig inte åt stav. Enligt Ivar så fungerar det även omvänt- om det enda man tar till sig från traditionen är runställningarna så utövar man stav.




Den tydligaste aspekten av runställningarna är att det är en form av gymnastik där man dels mjukar upp kroppen, och dels lär sig att andas på ett korrekt sätt. I grunden är det en lågintensiv form av träning som i princip vemsomhelst kan utöva oavsett ålder eller fysiskt tillstånd. Runställningarna programmerar kroppen att röra sig naturligt, och enligt vår uppfattning ökar runställningarna energiflödet av ”megin” genom kroppen. Det är fascinerande hur stor påverkan runställningarna har. Jag lärde mig runställningarna 1998, men under perioder så har jag tappat fokus på stav och ägnat mig åt annat. När jag efter uppehållen har återupptagit rutinen att utföra runställningarna så märker jag ganska snart hur mycket min andning och mina rörelser påverkas.

Runställningarna är nyckeln till stridskonsten inom stav, de grundläggande rörelsemönstren är inkodade i runställningarna. Vi uppfattar att detta är arketypiska rörelser inom alla stridskonster, därför spelar det ingen större roll vilken stridskonst man utövar, om man regelbundet utför runställningarna så kommer de att påverka ens förståelse för stridskonst.

Den andning som man utvecklar med runställningarna är en djup andning som syresätter kroppen, korrekt andning är en förutsättning oavsett om man vill ägna sig åt andligt arbete eller stridskonst. Ivar Hafskjold uttryckte en gång att den som inte kan andas korrekt är att betrakta som en träl, enligt stavs filosofi så är en träl en person som saknar kunskap och resurser att ta kontroll över sitt eget liv.




På ett psykologiskt plan så är runställningarna en meditationsövning som lär hjärnan att släppa de vardagliga distraktionerna. När man har utövat runställningarna en tid så kommer man att befinna sig i ett meditativt tillstånd när man utför dem. Detta tillstånd är relevant både för stridskonst och för andligt arbete, av erfarenhet så kan jag berätta att man faktiskt befinner sig i ett förändrat medvetandetillstånd när man är i våldsamma konflikter. Det är detta tillstånd som runställningarna hjälper oss att försätta oss i. Vid konfrontationer så är det viktigt att man behåller lugnet och är fokuserad- är man stressad eller paralyserad så är det en stor risk att man förlorar.

Den psykologiska aspekten påverkar i sin tur det andliga perspektivet- då en aspekt av runställningarna är att öppna upp sinnet för det som finns men som inte syns. Runställningarna har dessutom flera rituella aspekter som jag inte kommer att beskriva i denna text. Inom stav har alla runor mytologiska associationer, detta kan ge en antydan till en av de rituella aspekterna.

Runställningarna utförs i två uppsättningar, traditionellt utförs ena uppsättningen på morgonen och den andra på kvällen. Vid den ena uppsättningen är vänster hand ledande och dominerande, vid den andra uppsättningen så leder höger hand. Genom stav vill man utveckla förmågan att använda båda händerna, blir ens dominerande sida skadad så skall man inte bli oskadliggjord. Beroende på om höger eller vänster sida leder så manifesterar man även runorna åt två olika väderstreck, norr eller öster. Norr är ett viktigt väderstreck inom norrön hedendom, och det är ganska tydligt i källorna vad som finns norrut, det kan vara värdefullt att undersöka detta för den som är genuint intresserad av att förstå stav.

För att runorna konsekvent skall visas åt rätt väderstreck så behöver man vända sig ett antal gånger under ritualen, denna vändning är tillsynes enkel men den lär ut viktiga aspekter av stridskonsten inom stav.




Det finns fem variationer att utföra runställningarna på, varav tre är s.k. galderformer där man tar hjälp av rösten för att ytterligare förstärka det man gör. Dessa fem former av runställningarna följer de fem klasserna, eller personligheterna, inom stav. I grund och botten är formerna ganska lika, men det förekommer vissa variationer. Dels manifesteras runorna i olika ordning, dels varierar det hur man formar en del runor, men den avgörande skillnaden är hur galdern utförs av de olika klasserna.

Den första varianten är trälens runställningar, då utför man bara runställningarna och koordinerar rörelserna med andningen. Trälformen går ut på att lära sig att forma runorna och att andas korrekt, för en nybörjare så finns det mycket insikter att finna. Genom trälens ställningar så lägger man grunden för sin fortsatta utveckling genom stav. Ofta när jag instruerar så vill eleverna tidigt lära sig de mer avancerade formerna, men jag brukar avråda från det, trälens form räcker gott det första året.

Karlens runställningar utförs ungefär som trälens, men nu tar man hjälp av runornas namn och galdrar dem på ett specifikt sätt- vilket dels hjälper en att bättre koordinera rörelserna med andningen, dessutom förstärks effekten av riten. Denna form är tillsynes enkel och i grund och botten använder man bara runornas form och namn, men jämfört med trälens form så öppnas här fler dimensioner av runställningarna.

Hersens runställningar bygger i sin tur på karlens, man tar dessutom hjälp av runornas ljudvärden när man galdrar. Detta är den mest extrema formen av runställningarna och den hjälper till att utveckla en avancerad form av andning med hög kapacitet. Hersen är krigarpersonligheten inom stav, en krigare behöver god kondition och förmåga att alltid vara syresatt även under krävande förhållanden. Hersens galder påminner en del om de avancerade röstövningar som operasångare använder sig av för att träna upp rösten och lungorna. Det är fysiskt krävande att utföra herse formen och man är väldigt utmattad efteråt.

Den psykiska påverkan av hersens runställningar är dessutom stor, mentalt försätter man sig själv i ett undantagstillstånd. Jag utförde enbart herseformen under en period, men jag var tvungen att sluta med det då jag noterade att jag blev alltför skarp för att fungera bra i vardagen. Många stavutövare undviker denna form av runställningarna helt och hållet, då den uppfattas som alldeles för extrem. De enda idag som egentligen kan tänkas ha behov av att utföra denna galderform är yrkesmilitärer eller folk som tävlar inom någon form av extremsport som kräver skärpa.

Om man analyserar vad man egentligen gör när man utför herse formen, så lär man sig grunderna i ordbildning med runor, detta genom att galdra deras ljudvärden enligt ett specifikt mönster som vävs omkring runornas vokaler. De tre första klassernas runställningar kan på ett plan uppfattas som en metod att lära sig att skriva och läsa runor utan att använda penna och papper. Man kan förenklat jämföra dessa former av runställningarna med de bokstavssånger som förekommer inom den moderna förskolan. De kunskaper man får av runställningarna flödar som sagt mellan många olika lager.

Jarlen är filosofen, den intellektuella eller andliga personligheten enligt stavs filosofi. Därför är denna galderform av runställningarna också väldigt meditativ, andningsmönstret i förhållande till rörelserna avviker helt från de andra formerna av runställningarna. I den här formen så galdrar man namnet på den gudomlighet som är associerad med varje runa man manifesterar, men även galdern avviker jämfört med de andra klasserna. Jarlen lämnar det världsliga andvändningsområdena av runorna, och söker runornas andliga egenskaper. Galdern är utformad så att den ytterligare förstärker de meditativa aspekterna av att utföra runställningarna. Denna galderform påverkar psyket lika mycket som herse varianten, men kanske på ett mer eftersträvansvärt sätt i dagens samhälle. Detta är den form av runställningarna jag skulle rekommendera att man utför efter en tung och stressig vecka på jobbet.

Den femte versionen av runställningarna är kungens, kort beskrivet så kan man säga att man vid det här laget behärskar de andra formerna och man behöver således inte längre ta hjälp av galder. Man har gått cirkeln runt och utför nästan trälens runställningar igen, fast i en annan ordning och på ett betydligt mer kvalificerat sätt. Kungen och trälen är de mest komplicerade personligheterna inom stav, vill man lära sig mer om detta så får man läsa det blogginlägg som jag tidigare har författat om de fem klasserna.




Runställningarna är utformade så att vi utbildar oss själva genom att utföra dem. Det är inte så svårt att lära sig grunderna, sedan tar det en livstid att verkligen bemästra dem. Jag har studerat stav i 17 år och även om jag har varit en ganska dålig student vissa perioder, så har jag troligen utfört runställningarna tusentals gånger. Jag lär mig fortfarande massor genom runställningarna, det är fortfarande saker jag kan bli bättre på, och runställningarna har fortfarande mycket hemligheter att ge mig. Desto mer konsekvent man utför runställningarna desto mer utbyte får man, och desto djupare förståelse får man både fysiskt och psykiskt och andligt. Men utbytet är beroende av att man har disciplin nog att regelbundet utföra runställningarna, det räcker inte att utföra dem någon gång emellanåt.


Veistu, hvé rísta skal?
Veistu, hvé ráða skal?

Veistu, hvé fáa skal?
Veistu, hvé freista skal?

Veistu, hvé biðja skal?
Veistu, hvé blóta skal?

Veistu, hvé senda skal?
Veistu, hvé sóa skal?

  • Comments(0)//blogg.angerboda.se/#post19