Angerboda

Angerboda

En blogg om hednisk världsåskådning

Den här bloggen avhandlar skandinavisk hedendom i allmänhet, och stav i synnerhet. Bloggen täcker in allt från allmänna tankar till djupare inlägg om gudomligheter och myter.

Livet efter döden

HedendomPosted by Angerboda Sat, August 30, 2014 13:13:22

I mitt förra blogginlägg berörde jag livet efter detta, så det känns naturligt att fortsätta på det inslagna spåret.

Den forna seden var aldrig en enhetlig religion på samma sätt som moderna religioner. Synen på livet efter detta varierade mellan olika regioner, samhällsklasser och släkter. Synen förändrades säkert över tid också. Det som finns bevarat i de gamla källorna ger uttryck för olika filosofier, det blir problematiskt när man försöker bunta ihop allt till en enhetlig religion.

Min personliga filosofi vilar främst på den mytologi som finns traderad inom stav och släkten Hafskjold.

Inom Stavmytologin råder uppfattningen att man reinkarneras i den egna ättelinjen. I väntan på reinkarnation så befinner sig själen hos Hel. Föds inga lämpliga kandidater, eller om ätten dör ut, så blir själen kvar hos Hel. Helheim är inte den hemska plats som en del förställer sig. I Stavmytologin råder uppfattningen att det är en tråkig plats där det inte händer så värst mycket. Men utöver trisstressen så har man nog en ganska bekväm tillvaro. Helheim är kanske jämförbart med att ta in på pensionat för att vila upp sig. Det är skönt ett tag, men sedan börjar det bli jobbigt eftersom man har ett behov av att det händer saker.

När vi har diskuterat detta ämne i Facebookgruppen skandinavisk hedendom, så har det gett upphov till flera frågeställningar. Efter det Skandinaviska stavtinget i somras så skjutsade jag Ivar Hafskjold till flygplatsen, jag passade då på att vidarebefordra ett par av frågorna. Ivar betonade att detta skall betraktas som filosofi och inte fakta. Förr eller senare blir vi alla varse om vad som händer när vi går vidare.

En av frågorna från gruppen löd; om en släkt växer väldigt mycket, varifrån kommer då de nya själarna som behövs? Ivar berättade att i hans släktmytologi så hade man inte uppfattningen att det tillkom några nya själar. Det enda som sker är att reinkarnationerna kommer i snabbare intervaller. Ivar har en känsla av att det bidrar till att världen upplevs som så stressad. Människorna får helt enkelt inte vila tillräckligt länge innan de föds igen.

Jag frågade sedan vad som händer om en väldigt framgångsrik ätt av en eller annan orsak faller ifrån? Ivar berättade att man inom hans släkt tänkte sig att ätten i sådana fall återvänder till den gudomlighet som de härstammar ifrån. Den här tankegången är rimlig om man känner till att gamla släkter faktiskt hävdade härstamning från olika gudar. Denna hävd levde kvar långt efter kristnandet av Skandinavien. Det var därför man på medeltiden hade ett behov av att förmänskliga gudarna, samt skapa en genealogi där man härledde gudarna tillbaks till karaktärer i bibeln. På detta sätt kunde man fortsätta att hävda släktskap till nordiska gudomligheter utan att förarga kyrkan.

Samtalet avrundades med att Ivar återigen påpekade att detta enbart är filosofi och inte skall tas som absoluta fakta. Jag svarade att jag var medveten om det, men att jag tyckte det var intressanta frågor. Ivar höll med mig och berättade att han ställde precis samma frågor till sina äldre släktingar när han var barn. Det är tydligt att det finns mycket kvar i mytologin som jag behöver förstå.

  • Comments(0)//blogg.angerboda.se/#post1